Drömmer

Mina gröna ögon såg på,
När dina läppar gömde sig invid mina i nattens mörker

Bara mina ögon fick se
Hur mjukt dina läppar omslöt mina

Och när solen jagade iväg natten
Tog den dina kyssar med sig

Sömndruken stod jag och gryningen i mitt rum
Solen redo att erövra dagen
Och jag
Redo att resa åter till natten,
Åter till dina läppar


den 1 december 2009
Beirut, Libanon

Redo att åka!

Nu sitter jag här, och jag kastar mig mellan känslorna, total glädje, självsäkerhet, rädsla, oro, nervositet, förväntan, längtan, saknad. Men det är en känsla som vinner. Glädjen! Jag längtar så oerhört, jag känner mig så fulländad! För nu åker jag. Jag sätter mig på ett flygplan som ska ta mig till mina drömmar. Jag känner mig stark och klok, jag vet vart jag vill och jag är stolt över att jag uppfyller mina mål. Jag är stolt över att vara den jag är.

Givetvis ekar oron i bakgrunden, men för det mesta trippar den bara omkring i periferin. De flesta har sagt till mig att inte lite på en enda människa där nere. Och det är svårt att begära det av mig. För jag tror att männskligheten är god. Några skulle säkert kalla mig dumdristig, men just nu är så livshungrig att jag fruktar svälta om jag inte får smaka på nya utmaningar. Jag vill träffa nya människor och en ny värld, jag vill lära mig den, lära mig tala med den, till den, om den!

Jag är övertygad om att de flesta människor vill gott. Och jag förnekar inte att det finns de som mördar, stjäler och våldtar. Och alla de människor som älskar mig känner även de till dessa typer, och vill skydda mig från dem. Jag hoppas på att det goda energifält jag befinner mig i just nu ska följa naturens lag och dra in mig i positiva sfärer. Eftersom det är så det är med det mesta i livet, likt magnestimsen! Väljer man att tänka i negativa tankegångar bygger man upp en negativ enerig omkring sig, och kommer så automatiskt dras in i negativa sfärer. Men jag förväntar mig det bästa av den här resan, och därför är det störts sannolikhet att jag kommer uppleva det positiva som händer mig!

Vissa tycker enerigsnack e flumm, tyck vad ni vill! Det här är min sanning! Jag är övertygad om att jag skapar det mesta i mitt liv, därför tänker jag skapa det gott, genom att förvänta mig det bästa, genom att placera mig själv i ett positivt energifält!

Det ska packas och växlas pengar. Sen ska jag resa!
Jag känner mig stark, jag vet att jag kan stå upp för mig själv, vet att jag kan få det jag vill. Styrkan och modet spirar genom min kropp. Jag är redo att anta mig denna utmaning, jag är redo att lära mig mer om livet. Jag kan knappt bärga mig!

Blandat - senaste nytt

Jag har så mycket att säga och skriva, men inte så mycket enerig kvar nu mitt i natten och efter dessa fullspäckade dagar. Och några fler busy dagar väntar mig innan jag åker. Hela jag är så upprymd av förväntan.

Ikväll har jag städat och börjat fixa med packning. Hela rummet har jag rivit ut och alla papper och kläder har sorterats! Igår var jag hemma hos min farmor. Jag fyllde år för ett tag sedan, det hade så klart min farmor ingen aning om, så när hon till sist insåg att hon befann sig på ett kalas bad hon om ursäkt för att hon inte hade med sig ett paket! Hur som helst så sa jag att jag ville ha hennes hjälp som present. Igår satt jag hemma hos min farmor, fikade, övande min arabiska och hon hjälpte mig att sy! Hon fixade min magdansdräkt, som e en mycket komplicerad historia, paljetter och massa pärlor i vägen, så svårt att sy i! Hon fixade även lite söndriga kläder och väskor! Perfekt present alltså! Massa gamalt har blivit som nytt igen. Jag blev så inspirerad att jag till och med sydde på egen hand här hemma ikväll!

Tidigare i veckan följde jag med min lilla lillebror till skolan, hans första dag. Han var så nervös. Jag minns inte ens min första dag i skolan! Han var jättesöt och duktig iallafall!

jag och min nervösa lillebror på skolgården- första dagen!

Och en annan rolig sak! Idag var jag med min kompis från kontakt-verksamheten och hennes SFI (svenska för invandrare) klass på Malmöfestivalen. De hade sin föreläsning där. Jättespännande att se hur det fungerar, eftersom att jag vill bli svenska 2 lärare. Jag fick hjälpa lärarna idag att förklara massa ord. Det är en utmaning att lära någon ett språk! Ungefär lika svårt som att själv lära sig ett nytt språk skulle jag tro!

En skön känsla har spridit sig i min kropp, så mycket som behövt hända har hänt. Människor jag behövt träffa har jag fått träffa och många känslor som förr rusat omkring okontrollerat i min kropp har nu äntligen landat lite. Mitt hjärta känns lugnt och tryggt. Jag känner mig redo att åka, att ta in nya saker och uppleva mig själv och en ny värld.

Det som är dåligt i mitt liv just nu (inte så mycket): jag har blivit lite sjuk och idag insåg jag hur mycket arabiska jag glömt! Försökte läsa en text som jag hittade under städningen, det gick inte så bra nä! Måste plugga lite innan jag åker!

Random bild- jag hemma hos min bror på Wiie-spel och drikafton

Bollywood = Indisk dans!

Så var ännu en dans-show avklarad! Jag hade roligt av hela mitt hjärta, Bollywood dansens charm har erövrat mig och fyllt mig av passion åt de härliga rytmerna och den personliga dansstilen. Mycket mer kan jag inte säga, dansen berikar mitt liv, och jag prisar Gud för denna gåva; att kunna röra mina kropp, uttrycka konst med den och fascinera med den.

Resan närmar sig

Lite huvudvärk, kan det vara helgens festande som sitter i? Söndag, en dag då jag har förstått varför jag kommer sakna mitt hem. Jag har umgåts med familjen idag, god middag och basket-match.

Och så goda nyheter! Det verkar som att min farmor ska till Libanon snart, så då har ju henne nära när jag är i Syrien. Då blir det helt klart många besök i Libanon. Jag tänkte passa på att åka runt lite i Mellanöstern nu när jag är där. Libanon, Jordanien, Egypten och kanske Palestina om det går.

Snart börjar äventyret. På någt märkligt vis känns det som att jag är på väg emot en plats jag redan känner. Hur många gånger har jag inte fantiserat om livet där i Damaskus nu sedan jag vetat att jag ska åka? Jag längtar dit så starkt, till och med lite arabisk musik kan göra mig sprudlande, för då känns det som att jag är nära.

När jag var yngre tänkte jag alltid att jag skulle vilja flytta utomland och plugga eller så där, men jag trodde ändå aldrig att det skulle hända, jag trodde liksom att det bara var speciella människor som lyckades med sådant. Som fick stipendie och åkte iväg på äventyr. Nu står jag här! Det är på riktigt, och det var inte alls så svårt som jag trodde. Det handlar om att se sina möjligheter och ta dem.

Arabiskan har ju äntligen börjat lossna lite. Numera anser jag att jag kan prata ganska så bra arabiska, och när jag kommer hem, ja då jävlar tänker jag kunna det här språket! Så mot mer knuskap, kultur, historia och äventyr!

Och här: Lite bilder ifrån de senaste dagarna...
Ett torg i Damaskus

Mysigt och höstlikt

Målade just naglarna, skrik-rosa tog jag idag. Innan det tog jag ett bad. Känner mig lugnare nu, inte lika tankspridd. Inte lika nervös inför resan. Inte lika vilsen inombords. Det händer så mycket här just nu.

Jag trodde jag skulle undgå den svenska hösten, i och med att jag åker om en månad. Men igår satt jag uppkrupen i soffan med tjocka strumpor och en rykande kopp te. Det är kallt och mörkret har redan börjat falla tidigare. Jag kan inte förneka att det är mysigt, att jag gillar det trots allt. Jag satt på tåget igår från Lund, insåg hur mycket jag älskat att plugga där, hur mysigt det varit under hösten att sitta i biblioteket och gräva ned sig i studielitteraturen.

Nu väntar en riktigt mysig Syrien-höst med bra studier precis som i Lund. Jag längtar, men vill ändå klamra mig fast här. I tryggheten.

Åkte lite inlines idag i Malmö. Det är perfekt att åka inne i stan, lite trottoarkanter och kullerstenar som utgör små hinder och gör åkandet till en utmaning. Det är kul! Så fikade jag med mina tjejpolare på Möllan, som vanligt alltid lika mysigt att träffa dem och städa upp bland tankarna lite. Jag kommer sakna er så när jag åker.

Jag på väg till Universitet i Lund förra hösten, lite kallar då än nu förstås...

Möllevångskarneval

Karnevalen i helgen var helt fantastisk! Så mycket folk och så mycket dansstilar.
Det var minst sagt en oerhörd känsla att dansa fram på Malmös gator. Så mycket folk som tittade och såg glada och facinerade ut. Det var inte alls samma känsla som att dansa på scen, detta var verkligen frigörande och en riktigt självförtroende boost!