Trötter...

Jaha, nu ska arabfiket på södervärn där jag och mina kursare brukar plugga arabiska stänga!
Och en kursare hoppar av plugget. (inte på grund av det alltså)
det är så tradigt när folk man har trivts med i sin omgivning byter väg.
Fiket var underbart, för nu under den senaste månaden har vi arabiska studenter haft små språkutbyten med arabgubbarna på fiket. Gubbarna tar med sina SFI (Svenska för invandrare)- Uppgifter och läxor, vi hjälper dem med svenskan och de hjälper oss med arabiskan.
Det är härligt att softa på Möllan och utbyta språkkunskaper. Det hade kunnat blir ett bra integrationsprojekt! Fiket borde sponsras av Malmö stad!

Våren trippar på tå bakom molnen, tittar fram ibland.
Jag stormtrivs med att gå ute i solen med bra musik i öronen.

Det känns som att mycket är upp och ned, jag längtar verkligen efter sommaren, efter min Libanon resa.
De senaste dagarna har jag känt mig lite nere. Jobbiga minnen ifrån förr tränger sig på.
Kroppen reagerar och jag har ont, igen...

Så jag är åter en fågelunge fast i mitt eget bo, men jag vet inte om jag orkar mycket mer än så just nu. Jag väntar på att saker ska ordna upp sig själv.
Min gamla kurator sa en sak till mig; när det är ens eget liv som är upp och ned är det lättare att ta, för någonstans vet man att man själv bär det yttersta ansvaret att ändra på det, men när andras liv är upp och ned är man den som tittar på , och ibland kan det vara jobbigare.
Antingen kan man fly, eller försöka bära och rädda upp.
Jag kan inte låta bli att längta bort...