Vårens frost

Världen har varit blygsamt vacker för mig idag,
Dess friska luft har fått mina lungor att dra ihop sig
Och även om frosten stilla och glimmande klätt min omgivning
Har himmlens blåa sken och solens djupgula strålar förnimt om våren
Tiden har vänt och solen närmar sig mig,
det är vårens frost, inte vinterns, vårens.

Min kropp har slukat omgivningens skönhet,
Som om just denna dag varit till för att minnas allt sådant enkelt jag lätt glömmer
Det är för dessa dagar jag bör älska livet
Jag åker till biblioteket och sätter mig i ett hörn och läser en poesibok,
Drar koftan tätare om halsen och njuter av orden
Orden klär mitt liv med mystik
Orden får mig att förstå livets skönhet
Och genom fönstret ser jag jordens livmoder,
Jag tittar in med vidöppna ögon så att dess strålar vräker in genom mina ögon

Mjuka känslor strömmar upp genom min kropp
Min kropp efterfrågar lycka
Upptäckte hur lyckan slingrade sig upp inom mig
Men jag kan inte förmå mig
Inte nu
Inte idag

Redan vid första andetaget när jag klev utanför min dörr kände jag,
Dagen hade mycket gott att ge mig
Luften var friskare än vanligt
Trots det bytte jag till tåget där han bor
Där han bor,
Där har jag gått,
Där har han gått
Mina fötter på samma mark som hans

Det blev tydligt för mig idag,
Min dröm
Att den ska uppfyllas
För när jag satt där med poesiboken i mina händer
Mindes jag mig själv som liten flicka,
Ljust och trassligt hår hängandes över axlarna bortsett från en liten toffs längst fram för att hålla luggen ur ögonen
Sittandes framför en skara jämåriga instensivt lyssnades till mina påhittade historia
Redan då ville min fantasi bryta sig loss och bli till ord, historier.
Och nu måste det bli sant.
Snart måste min första historia skrivas
Tidens mognad närmar sig

Väntans plågor blir till rädslor
Rädsla, jag blir gårdagen för honom
Han är framtiden för mig