Den som söker...

Jag hänger inte med i mina egna svängar längre,
Hur kan tiden röra sig fram så fort när jag är så stillastående?

Men det är väl bara till att ta sig i kragen och sätta igång med allt sånt som ska göras
Speciellt plugget, jag tycker att jag inte kommer någon vart.
jag vill göra annat, tankarna trasslar in sig och de vill trasslas upp innan massa ny fakta och info ska tryckas in. Men studierna väntar inte, och inte CSN- pengarna heller...man måste göra sina plikter

Jag längtar mer än någonsin efter en fast agenda och rutiner,
Basala rutiner kring mat, sömn, träning, skola, jobba och allt sånt.

Igår satt jag här på mitt rum och tänkte att jag behövde ett orakel,
Jag tänkte så det knakade och till sist verkade det ganska enkelt.
Jag kom fram till att jag måste vara sann.
Min första impuls var att åka hem till pappa och slå mig ned där en stund, titta lite på arabiska nyheter , dricka te och prata ...
Det blev inte så, utan jag gick och bowla.
Jag hade roligt och till min förtjusning fanns det ett litet dansgolv i bowlinghallen
Att dansa slår aldrig fel
Jag skulle kunna be tackbönen tusen gånger om
Jag slutar aldrig vara tacksam över att jag har en frisk kropp som jag kan dansa med
Tack!
Det är snart dags att sova igen
och jag skäms över att jag inte pluggat ett dugg, jag önskar att jag kunde sköta mig lite bättre, men ibland, ja ibland finns det vissa saker man måste göra.

Alla tankar är inte uttrasslade, men jag känner mig inte lika yr i huvudet längre.
Jag önskar i alla fall att jag visste, att jag hade svaret.
Vem sa att det skulle vara en dans på rosor?
Märkligast av allt är att det är just så det känns, det känns som en dans på rosor när jag släpper taget, när jag lättar på tanketyglarna...