Begravning idag, jag grät för att det fanns mycket känslor i kyrkan och för att jag såg mycket vackert i begravningen. Jag kände mig lugn i alla fall, för att jag var omgiven av min närmsta familj, när jag satt där förstod jag hur fin familj vi är.
Psalmen ”Härlig är jorden” är verkligen vacker, den handlar om själarnas glada pilgrimsfärd från jorden. Det är precis så jag tror, döden är en fröjd för själen, då får den sammanslutas med den stora världsliga andliga kroppen. Och här på jorden sörjer vi, allt är i sin rätt. Men det var skönt att kunna sörja för att jag såg det vackra.
På Begravningar når allting sin spets liksom, alla blir så känslosamma, det blir så mycket mer än bara ett avsked av en nära, det blir en enorm möjlighet att komma sin familj närmre. På begravning såg jag vilken stark mamma jag har. Hur mycket hon producerat och givet vår värld, min mamma är verkligen speciell och oerhört stark. Hon är min stora förebild.
Jag tyckte om kyrkan idag, ibland tycker jag att kristendomen känns påträngande och inte överensstämmande med det jag tror. Men idag tyckte jag om det, jag kände mig hemma och när prästen talade om gud och andar kunde jag lugnt andas in det hon sa, och känna att det var en del av mig och min tro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar